Jag känner mig ödmjuk.............men är en fegis

Det har varit mycket gnäll och negativt härifrån nu ett tag känns det som. Men sådan är ju Kvinnan. Måste lyfta mina tankar för annars kan jag inte bearbeta dem på ett konstruktivt sätt. Ju därför bloggen kom igång.

I dag kommer inskolning / bredvidgåendet att starta. Ska bli spännande. Har aldrig jobbat inom den sektorn förut. Vem vet, kan ju bli bra. Slippa dokumentera och bli tom på energi. Tror jag i alla fall :) Hoppas.

Min brukare har frågat efter mig sedan jag var där och hälsade på, ett gott förebud eftersom han tydligen brukar vara mycket negativ till nya personer som eventuellt ska in och jobba hos honom. Kan man ju förstå!

Har tänkt en del på det där. Så många människor är beroende av hjälp för att kunna leva ett vettigt liv. Måste lämna ut sin kropp till andra, många gånger är personen inte i fas att överhuvudtaget kunna påverka något. De lever. Blir hanterade. Får mat på ett eller annat sätt. Det är lätt att man som utomstående får känslan av att det är förvaring. Vilket liv lever en multihandikappad människa? "Min" brukare är inte multihandikappad men han behöver mycket hjälp. Ska bli spännande! Jag känner mig ödmjuk.............

För övrigt fegade kvinnan ur i helgen, skulle göra slut, tycker om, men inte kär. Vi pausar! Jag pausar! Han har inte tagit till sig.  Jag är inte van, vet inte hur man gör ju. Vet att oavsett hur det görs blir han ledsen. Tur det blir mycket tider nu så vi inte hinner ses. Jag ska samla mod.

Ha en himla bra dag..............