Själsstympad i det patriarkala systemet...

Så mycket som händer nu känns det som. Men i dag på morgonen fick denna kvinna ett telefonsamtal.
Det var den hälften så gamla väninnan som skriver uppsats i skolaan. Det handlar om etik och kvinnlig könsstympning. Vad driver en kvinna att vilja få hela underlivet ihopsytt igen efter en smärtsam förlossning.
Ihopsytt tills det bara finns ett litet lagom hål kvar som gör det trångt och skönt samt trångt och smärtsamt, där alla möjligheter till sexuell tillfredställelse endast finns för den som penetrerar.

Det är ju faktiskt så att kvinnor känner sig stolta och vill gå igenom denna ceremoni. Unga flickor, kanske bara 4-8 år, ser framemot den stund som gör dem till kvinna. Deras mödrar vill låta dem genomgå det, de hör sina systrar gråta och ser dem bli både sjuka, illaluktande och döda. Ändå sägs det vara en stor dag när det väl händer...

Waris Dirie har berättat sin historia, det finns säkert fler berättelser. Hon satte sig upp emot patriarkatet efter det att hon blivit stympad, världskänd fotomodell som hon är så har hon förmågan och styrkan att våga.
Men det kostade henne sin familj. Hon vanhedrade och gjorde sig omöjlig. Men hon vågade trots vacklande. Vad styr dessa kvinnor som säger -Nej, gör inte så mot mig! Var hämtar de sin motivation?

Det handlar ju om en urgammal tradition. Varför har den uppstått månne...?... Som lärare i So har jag kommit i kontakt med en del olika texter i ämnet. Det beskylls vara religionen som styr. Så är det inte.

Inom Islam ska man inte könsstympa kvinnan, ändå är det vanligt i muslimska länder, främst i Afrika. Förekommer även bland kristna. Det handllar om kultur, tradition och härskarteknik. Det är min tes.

Kvinnor som är starka är farliga eftersom kvinnor talar med varandra, arbetar med varandra och har, som jag ser det, mer inofficiella ledare. Samarbete är viktigt eftersom fysiska styrkan är mindre. Männen är starkare tack vare sin större muskelmassa, pojkar slåss med nävarna, flickor slåss med ord. Lite generellt och med stor insikt och ödmjukhet om att det finns undantag, säger jag detta.

Kvinnor är vackra i sin figur. Hon finns för att behaga mannen, göra honom attraherad så han vill ha henne, för att fortplantningen ska fungera.

Den dagen som en man inser att en annan man vill ha hans kvinna väcks tigern. En man som inte är säker på vare sig själv eller sin kvinnas trohet blir osäker. Den osäkerheten kan mynna i en önskan att gömma, kuva, underlåta.... Slöja för att man ska se personen i stället för utseendet först eller slöja för att inte kunna väcka åtrå hos en annan man än sin egen. Det är ett exempel bara. Ett aktuellt exempel. Män delar inte med sig, det behöver de inte om de är starka nog att försvara det de vill ha för sig själv. Kvinnor delar med sig eftersom de är födda att bli mödrar.

Väljer kvinnan att bli sönderskuren och sedan ihopsydd eller ihopsydd igen efter en förlossning om hon får välja utan påtryckning? Om det inte finns någon som kan påverka henne? som hotar med uteslutning, död, att bli fråntagen sina barn....

Hon måste nog vara medveten om att det finns alternativ och känna sig trygg i det alternativet. Det är inte alla som har den styrkan att ha egna funderingar i traditionsbundna frågor. Men om så är; vad väljer hon?

För denna Kvinnan är det i alla fall så att all form av härskartekniksutövning och/eller patriarkaliskt samhälle är detsamma som själsstympning.