Translate

onsdag 12 september 2012

...det var inte självklart för mig :-(

Det som inte söndrar fullständigt stärker.... eller hur är det man säger!?

Har ikväll haft en "dialog?!" med vuxna dottern. Tror hon inte vill ha med mig att göra. Hon tycker att jag tänker på pengar bara. Klart jag gör om våra gemensamma intressen ägs av mig och den ekonomiska delen sköts av mig. Om det är jag som måste betal tusenlappar varje månad...

Mitt ärende är att om du har affärer med ditt barn, förhoppningsvis kan ni tala med varandra, se till att ni har någon form av avtal som dessutom görs när en tredje part är närvarande. Självklart för många, det var inte självklart för mig :-(

tisdag 11 september 2012

Oteknisk!

har lyckats lägga till mig själv som medlem på min blogg! Kan inte plocka bort det igen, någon som vet hur man gör ?

Hur tänker du?

Så är jag här igen. Kvinnan som lever i medelålderns tid.
Det är en stund mellan mina inlägg nuförtiden. Jobbet tar all min energi.
Känner att det jag lägger fram här, som ger mig själv bäst respons och ibland själslig läkning,
är när jag skriver ur mitt seriösa lager av tankar (förhoppningsvis ser du det som lite seriöst i alla fall).

I dag är Kvinnan dock lite låg. Kräftskiva i helgen, ej någon hysteriskt fartfull eller sedan bakfull sådan, men med ett antal trevliga människor, mycket prat, musik och "liv". Mycket trevligt! Lugn söndag men måndagen satte sina spår eftersom det var en mycket lång dag hemifrån (7 -21), med 100% effektivitet och fokus hela tiden inkl ett föräldramöte som avslutade dagen.

Har man en whiplashskada kan det vara förödande med några sådana dagar av fokus och rössel.
I dag är jag hemma från jobbet, ingen lön eftersom det finns karensdag, egentligen jobbfri i morgon, hade varit lämpligare att vara hemma då men man styr inte när skoven kommer. Det är förjävligt hemskt när värken sätter in och inga värktabletter hjälper. Man kryper i princip innan det så småningom avtar och endast lullull i huvudet samt obalans kvarstår.

Vi är många med den typen av fysiskt handikapp. Vi är olika påverkade av detta men det vi alla har gemensamt är att vår funktion är väldigt nedsatt. Ibland varje stund, ibland efter vissa typer av aktiviteter.
Förståelsen från omgivningen är ibland i WOW-format men oftast är den obefintlig. Nästan enbart människor i samma situation har någon form av förmåga att förstå.

Det är svårt att  förklara varför man ibland inte kommer till jobbet, handikappet syns inte och dagen innan man måste vara hemma ser man inte ett dugg dålig ut. Någon som känner igen sig?

Skulle vara roligt att få respons på detta, konstruktiv respons, dina erfarenheter, hur du gör etc. Även du som jobbar med någon som ibland bara är hemma, hur tänker du?

Ha en väldigt bra stund i livet tills vi ses igen :-)

måndag 3 september 2012

Alltså det brinner i knutarna, upp till kamp du starka Kvinna, var en pionjär!!!

Funderar mycket på hur olika vi är, vi människor.
Jag är ganska naiv, vill gärna att min magkänsla ska vara fel,
alltså de gånger den faktiskt försöker göra sig hörd.
Hade jag kunnat länka tillbaka mig skulle jag hänvisat till min midsommarhelg nu, men jag kan inte länka...
Då kändes det inte gott i magen.
Det känns inte jättegott i magen med en av mina nya kollegor.
Jag vill gärna ha fel!

Nu fick jag änna stoppa mig själv, vill inte gnälla, vänder på det i stället.
Olikheter är ju förnämligt. Vi kan ta vara på de förtjänster vi får del av genom att betrakta och lyssna på människor.
Kvinnan kämpar med att lyssna av, lyssna in. Ger förslag... - Nej det funkar inte... Vill inte bli påstridig, inte för mycket i alla fall. Men det som händer med kvinnan när hon inte får annat än det mest nödvändiga i stimulans är att "efter hungern kommer apatin". Förmågan att vara konstruktiv försvinner. Än är hon inte där, men risken finns att tappa orienteringen och bli en följare. Alltså det brinner i knutarna, upp till kamp du starka Kvinna, var en pionjär!!!

Ja, det finns ju så många olika förtjänster och / eller negativa sidor hos varje person.Det är så lätt att hitta felaktigheter på andra människor. Om jag skulle se på mig själv ur andras eventuelle ögon så är det nog inte alltid så snyggt.

Vad sägs om denna möjliga beskrivning: påstridig, pratsam, naiv, oklok, knäpp! rolig!? impulsiv! ostrukturerad? mycket snack och lite verkstad? trögtänkt... hoppar först och tänker sen.... och detta är lite vad jag själv tänker om mig!!!

Till syvende och sist är det ändå så att jag inte klarar av när människor gnäller över att det är för mycket eller inte är bra etc utan att försöka göra något åt det. Min magkänsla har ibland gjort felbedömningar men nu undrar jag varför det inte känns riktigt bra..........

Har du läst hit och inte fattat något av vad jag menar med detta inlägget så känn dig inte ensam för jag är inte riktigt med mig själv här faktiskt. Ha det bra i vår förvirrade värld!