Femtio, artros och EgoKvinna!!??

Känner att bloggen fått stå åt sidan alldeles väldigt mycket. Men så får det bli ibland. Jobbet tar energi, huset tar energi livet...

Har i dagarna fyllt femtio år. Konstigt!!! Kroppen känner sig ganska sliten men i skallen är jag ung.
Femtio är ju i och för sig inte gammalt i vår tid, annat var det för femtio år sedan. Undrar hur man kände sig då på den tiden när man skulle vara på ett visst sätt i en viss ålder. Eller så är det bara så man tror att det var...
Artrosen har börjat påverka mig ganska mycket, DET är för jäkligt vad ont jag har. Trappor är inget kul och sedan terminstart har jag jobbat heltid och sprungit en del i trappor så höfterna värker ordentligt, ofFör övrigt är det intressant att inse hur en extra dags uppochiväg på morgonen kan vara så jobbigt när man inte är van. Har ju bara jobbat 80% förra terminen.

Kommer vara egoKvinnan idag, skriver och lämnar Er utan att titta in, ska leta upp mitt hem, gäster på lördag, fixa, dona och laga mat. Det ska bli kul att fira lite. Ta hand om livet där ute, själ jobbar jag på just det, även om det är svårt............ så lätt att missbruka sitt liv.

Och kärleken då??? det är skit med den, torka, trist........... men vad f......n, jag klarar mig nog ändå ;-)

Vilken jä..la julklapp att ge till sina vuxna barn

Hej!
Vill gärna säga hej. Så du vet att jag lever och har hälsan. Dessvärre är livet ganska upptaget med vardagens mödor, så jag är inte i fas.

Fick dråpslag i helgen när jag fick nya bevis på mannens oförmåga att bedöma när situationen passar. Åtminstone har mitt ex  ingen sådan förmåga. Vad är det som händer med dem? Förlåt ni män som eventuellt läser min blogg. Är det inte tidigt 1900-tal och före det, att flytta ihop och skaffa barn med en kvinna av praktiska skäl.?... åtminstone det där med barnet...? Att dessutom tro att de redan vuxna barn han har (avec moi) ska bli glada...?!...Fin julklapp. ! Kan inte en man bara vara nöjd med att ta en sak i taget, måste de doppa pitten så djupt att det blir barn? Förlåt mitt språk. Nej, jag är inte svartsjuk. Jag tänker på hur han förmedlar och resonerar. Jag trodde han var klok...