Älskar mina barn!

Har spenderat helgen på västkusten.
Fram-och-tillbaka-väder.
Sovit i en fäll-ihop-säng.
Jag väger för mycket för det!
Bästa jag fick höra i helgen var:
-Tack mamma för att du städat badrummet! &
Oh, vad gott!
Det var den äldste....

Blev bjuden på studentbudgetmiddag av minstingen:
- Jag VET att det saknas grönsaker men det är i alla fall riktig kyckling!
... och med det menade han att det var kycklingdelar med ben...

Dotter frotterar sig med ridsportens folk i OS-London och mår som en prinsessa även om hon skulle bli serverad kutterspån ;-)

Älskar mina barn!

Shit the same att hon kör i diket med jämna mellanrum

Livets vägar anses av många vara förutbestämda. 
Kvinnan funderar då över om man inte kunde få en liten hint om vad som är slutdestinationen.
Alltså de där sista åren innan Pärleporten borde ju få vara lite lugna.
Som det är nu så kör jag inte direkt på gps utan det är den gamla kartboken.
Alla vet ju dessutom att kartan ritas om lite då och då.
Det är människan som är skyldig till det.
På gott.
På ont.
Precis som livet.

Det finns numera en starkare och mer positiv Kvinna i östra skåne.
Den som landade här för två år sedan var en kaxig liten snorunge jämfört med dagens Amazon.
Man måste nog tacka några vänner för det, tror att jag hittat några RIKTIGA vänner.
Sådana där som säger: Du har fel! Du är stark! Du dricker för mycket! Du skämmer ut dig! Du duger! Du är världens sämsta på att säga ifrån!  Du är bäst!

Den dagen som Kvinnan står och knackar på Pärleporten gör hon det för att hon vill och har bestämt sig för att det ska vara så. Ingenting kan nämligen stoppa henne för att suga åt sig av livet. Shit the same att hon kör i diket med jämna mellanrum, så måste det vara. Hur kul är livet annars!

Märker du att Kvinnan är på Gggggggggggggggggg!!!